Emerica

Jag gav mig in i projektarbetet med tanken att jag inte skulle göra detta arbete själv vilket jag gjorde med C-uppsatsen. Så jag frågade runt och hittade en tjej jag inte arbetat med innan och inte snackat så mkt med heller. Joanna och jag välde att arbeta ihop och det går som smort. Självklart är man lite osäker på vad som händer om man inte har en bra personkemi. Detta är tur nog inget problem. Satt och på bibblan idag och pluggade på seminarieuppgiften och vi har mycket gemensamma intressen och erfarenheter. Båda är eller har arbetat som croupier, vi älskar zelda och vi har samma arbetssätt. Känns sjukt gött att man har samma arbtessätt, definitivt. Men även att man kan ha en bra vänrelation. Känns otroligt skönt:) Så, Joanna, välkommen till Delles sjuka värld med dålig humor, ångest och vin:P

Ikväll ska det vankas tjejsnack, sång och bag in box med Klara, Lina och Bengan. Åh, längtar verkligen nu. Inte träffat Klara och Lina på hur länge som helst men allt känns ändå så bra. Det är bra vänskap om man itne behöver träffas konstant., man kan ha uppehåll men fortfarande ha samma relation.

Fan va positiv jag börjar bli nu för tiden. Troligen då vissa andra saker i livet går bra. Bitterfittan får sitta och lura på första bästa klagomål som dyker upp. Exempel är alltid varuberg, personer som knör (göteborgska) sig före i kön och reklamer. Men nej, inte idag inte!

Projektarbeet är dte slappaste jag någonsin gjort i skolan. "Känns rätt gött faktiskt":)

So long suckers!