Emerica

Sitter å tittar på dagens SATC- avsnitt för andra gången idag och fick mig en liten konstig funderare relationer. De som har förhållande i denna stan (studenter och icke-studenter) har otroligt svårt att vara monogama. De hittar en tjej/kille som de börjar ragga på/intressera sig för. Efter de väl gjort snedsteget, får man reda på av gemensamma kompisar och annat att denna person är i ett förhållande. Är det verkligen så lätt att vara otrogen? jag har varit otrogen en gång, när jag var 15 år i mitt första seriösa förhållande. I Halmstad lyckas verkligen alla som valt att vara monogama att glömma vad ett förhållande går ut på. Visst finns det frestelser överallt men om man är i ett lyckligt förhållande, varför då hitta något annat?

Inte konstigt att man varit singel sen man flyttade hit för nästan 2 år sedan. Vågar inte gå in i ett förhållande där allting verkar vara prima ballerina men man vet aldrig vad han gör bakom ryggen på dig. Nu menar jag inte att ALLA män är otrogna, absolut inte. Tjejer är också otrogna. Jag tror att alla människor är kapabla till att vara otrogna så fort man ser frestelser eller saknar något i sitt eget förhållande som man tror man kan hitta i någon annan. Kalla mig negativ subba men ibaldn undrar jag hur man vågar ge sig in i förhållanden över huvud taget. Man släpper en stor del av sig själv, ger till någon annan och sedan skadas det genom missförstånd och svek.
    Men, som alla andra människor i denna världen så vill jag ha också ha kärlek. Hitta den "rätte" och leva lycklig i alla mina dagar.

---

Hittade precis snyggaste skorna, kepsen och hooden! För att citera blondinbella: " MUST HAVE!!!"

Hell yeah, dags att spotta ut snusen, stänga av teven och sussa en sväng!
Hejsvejs!