Min värsta rädsla
Ikväll blir det iaf smålands och hälsa på bengan och de andra. Chill som fan imon och måndag.
More to come!
Hejsvejs!
LoL
Idag börjar nollningen, så vuxennollningen kommer rocka fett i år! Och mitt sista år på högskolan. Känns lite konstigt. sen har man examen och ska ut i arbetslivet. Längtar inte, då jag hatar att jobba. Fast Bonik är helt okej att jobba på. Dealer e sjukt skoj faktiskt. Socialt arbete uppskattas alltid. Nu blir det en tredje kopp kaffe och sedan träffa Lina, Louise och Malin, mina vuxennollningskollegor och vänner:)
Jag vill ha en gosse-vän, pojkvän, lekkamrat så att säga. Var hittar man en sån? Blind date? Någon?
Hejsvejs!
Ligg med mig, låtjävel!
Still alive
Det är detta som är så skönt med att hösten kommer igång, man kommer in i vanor som man haft innan, träning, ett annat slags umgänge med polarna, plugg och nu även jobb varje helg. Känns som att man kommer ha fullt upp heöla tiden. Rätt gött faktiskt. Vissa val jag gjort i livet har varit sjukt bra. Speciellt sedan jag flyttade hit. De jag umgås med är sjukt bra människor, de känner mig, tar hand om mig, bryr sig om mig och jag har så sjukt skoj med dem. Att börja plugga var nog fanimej en av de bästa beslut jag tagit. Trodde aldrig jag skulle trivas så väl med studentlivet.
Det enda som gnager mig nåt så vansinnigt är detta med singellivet. Är jag omöjlig att älska? Varför är dte så svårt att träffa en kille som trivs med en och som faktiskt vill vara med en? Efter över två år som singel skulle jag vara världens bästa flickvän. Jag skulle ge honom allt i världen som jag kan ge honom. Kärlek, omtanke, sex, allt han önskar. Mitt hjärta skriker efter att få delas med någon. Vill verkligen ingen ha det? Jag kan inte längre fylla det med meninghslöst sex, tråkiga halvdejter och ett hopp om att hitta den rätte. Apropå den rätte så tror jag inte att det finns en rätt person för någon, allting handlar om ge och ta. Vare sig du är 23 eller 63 så kan du enbart vara med någon som ger lika mycket som de tar. Många ggr har man gett och gett men aldrig riktigt fått något. Då känner man alltid saknaden av något. Så om jag är 23 och vill hitta den rätte så är detta den persaon som vill ge lika mycket so jag vill ge. Annars skiter sig allt, för någon av de båda. Jag skulle ge allt, tyvärr, för att få älska och slippa känna ensamheten jag känner just nu. Men var redo att ge tillbaka lika mycket, annars kan det vara.
Våra liv skulle vara så annorlunda.... R.I.P Sofia Delle, Varje gång jag hör den tänker jag på dig, DeVotchKa - How it ends
eller en bättre video eller en bättre video
Låt mig vara!
Åh, ,vill bara ligga i koma idag.
Hejsvejs!
Random
När jag vaknade i morse vette fan hur jag kom och tänka på det men alltså; Barn vars föräldrar tvingar på sina egna drömmar vidare till barnen är ganska sorgligt. Eller när föräldrarna är kända och barnen tvingas in i kändisskap. Titta bara på Lohan, Spears-systrarna, och här kommer det ultimata kändisbarnet, Jesus! Hans pappa är ju väldigt känd och kan göra vad som helst typ, han e Gud liksom. Jesus var ju bara tvungen att va på jorden och göra massa mirakel för att få folk att lita på hans farsa. Undrar vad hans mamma tyckte om detta, vilket jag är helt säker på att det itne är Maria utan självaste Peaches från Super Mario. Katten Yoshi finns också med på familjefotona.
Har så sjukt ont i halsen idag så blir nog att ta det lugnt och plugga lite psykologi senare. Skriva en psykoanalys på En spricka i kristallen är inte så jättesvårt.
Nu rä det frukost.
hejsvejs!
Mardrömmar
Drömde en av de värsta drömmar jag drömt, vaknade svettig och gråtande. Hade borrat in mina naglar i handflatan. Nu ramla mitt diskställ ihop så jag fick hjärtklappning också! Fan, e lättskrämd idag.
Drömmen kan låta aningen oläskig men hade det varit film hade det varit som Tarantino-film med inslag av Von Trier.
Jag bor i ett hus med en familj och ser hur det kommer 4-5 st tornados mot vårt hus. Vi gömmer oss i källaren och klarar oss. Då kommer ankor som ätit cyanid och de ser helt psykadeliska ut, halvt osynliga med människo-ansikten. De flyger direkt mot mig. Klarar mig även här men då står helt plötsligt 7 st läskiga blonda spökbarn framför mig och de andra. En av killarna i familjen har blivit helt sjuk i huvudet och börjar äta upp sin egen hand. Jag håller för ögonen och öronen och känner hur en av spökbarnen sätter tänderna i mitt knä och biter sönder det. Där vaknar jag. Vågade inte stänga ögonen igen.
Sen har vi den där jävla nattfjärilen och flugan som börjar irritera mig nåt vansinnigt. Jag hämtar den nya Din Del-telefonboken (visste väl att jag skulle ha användningen för den någon gång) och börjar smälla i väggarna på alla svarta prickar jag ser (även skruvhålen). Lyckas inte döda någon av de båda jävlarna så somnar om efter många vändningar i sängen.
Sen är klockan 10 och hfab ska såklart klippa gräset precis utanför. Ligger med kudden över huvudet och vill bara försvinna! Så en sjukt kass natt.
Idag kommer min kära Bengan hem igen så nu blir dte middag och vin ikväll och ta ifatt förlorad tid (4 dagar).
Dagens bild
Välkommen hem min darling!
hejsvejs!
Duvan is back in business
Veckan har varit rätt tung för övrigt. Jobbat mina två första pass. Gick bra tror jag och skoj var det. Blir bara så nervös och hatar när jag själv gör fel. Känns som minsta misstaget ska få mig sparkad eller nåt. Finns inget värre än att få tillsägelse eller skäll. Jag är ju trots allt helt ny. Samtidigt som jag varit nervös för jobbet har jag varit på "date" med Christian vilket kanske itne gick precis som jag ville. Hade jättemysigt på daten med promenad och mat men söndags var itne lika roligt. Så han kommer jag inte höra av mig till mer och han hör inte av sig till mig. Undrar bara vad jag gjort för fel, och om jag gjort något fel. Även där, hatar att göra folk missnöjda och göra misstag. Varför kan inte bara killar säga vad som är fel eller hur allting går. Men ville han bli tillsammans med en annan tjej för en månad sedan så kan man undra ifall han menar allvar med mig. Sååå, blev inget mer med det.
En glad nyhet är att min kära granne duvan nu har börjat bo in sig i huset. Nu sitter han där uppe och kuttrar om dagarna, rätt mysigt ljud faktiskt. Han kan dock bli lite högljudd på kvällarna men han tystnar när bössan åker fram så han lyssnar på mig iaf. han kastade dock in pinnar häromdagen igen men dem åkte ut snabbare än jesus och det gör han med om han inte skärper sig.
Nu är tvätten snart klar och lägenheten städad så blir vänneravsnitt och mina bästa vänner Ben och Jerry kommer på besök.
Dagens bild
Duvan ser också lite deppig ut, craving tobak och gått upp under sommaren, börjar bli rund om magen... Ser ju knappt sina egna fötter längre.
Hejsvejs!
Vild natt
1. Gordon Ramsey blev nerslagen/mördad några fotbollsfans.
2. Jag och mina föräldrar bodde i min lägenhet men den verkade större. Jag råkade tända en dynamitgubbe och sprängde hela lägenheten så allting gick sönder och förstördes men mina päron klarade sig iaf men var jättearga på mig så de skickade mig till mataffären för att köpa chokladmjölk som någon annan drack upp.
3. Jag såg hur ca e km bort en gigantisk brand. Hela halmstad var typ i lågor. Rätt räskigt.
Nu har jag ont i öronen, magen är lika konstig som vanligt. Magknip varje dag jag vaknar. Och dessutom personalfest ikväll på Bulls men fixar det, gratis mat ju. Nu kommer Emma och chillar med mig.
Hejsvejs!
Går det egentligen?
Kom hem från korgen för en sväng sedan och tog min vanliga sittande dusch och musik och funderar över allt. D¨dök Sofia upp i mitt huvud. Hon skulle varit typ 24-25 nu och jag skulle haft en storasyster. Mitt liv skulle kunna ha sett totalt annorlunda ut om hon fanns i mitt liv. En bästa vän, en syster, en familjemedlem som alltid skulle finnas där. Men det gör hon inte och har aldrig gjort heller. Så kan man ändå sakna någon man aldrig träffat eller tycka att dte är den bästa människan som kunde funnits? Jag tror det. Sofia har alltid en plats i mitt hjärta, även om jag aldrig träffat henne.
Still R.I.P Sofia Delle, storasyster som alltid har mina tankar om sig.
