Otrogen
Det finns en aningen konstigt fenomen i Halmstad. Vet inte om det är något lokalt men fan, det är sjukt retligt iaf. Man går ut en kväll med alla mina pärlor och man börjar träffa en kille som man tycker är snygg som få och jävligt ball. När väl älskogen är över, fine, det behövs inga onödiga samtal, vi-måste-bli-vänner-på-facebook-beteenden och sådant. Inget fel på one-night-stands. (Otroligt underskattat faktiskt)
Det går några dagar och man är på en ny fest, träffar nya människor. Då träffar man folk på denna festen som känner one-night-standet man hade dagarna innan. Trevligt tänker man, då kanske man kan säga hej och få det lite gött en natt till men icke! Nu kommer käpparna i hjulet, indianerna i kanoten börjar fiska på för djupt vatten, man trampar i klaveret. Det visar sig att killen har en flickvän. Inte ett ord om detta innan, inte ens en aning. Kvinnlig intuition, my ass! Man känner sig otroligt elak mot flickvännen och en viss skuldkänsla sätter in. Man är ju inte precis stolt över sig själv. Visst, man var ovetandes men ändå.
Detta händer rätt ofta i Halmstad verkar det som. både jag själv och kompisar har råkat ut för detta. Varför är Halmstads-killar så jävla otrogna mot sina flickvänner? Jag har hört av anonyma källor att halmstad är en otroligt ytlig stad där trohet antagligen inte står högst upp på "jag-är-stolt-över"-listan. Men man ska väl itne vara för hård mot sig dem eller sig själv. Sex är sex och därmed basta. Samtidigt är otrohet också sex så det går la hand i hand. (Fatta inte min egen koppling där...)
Skönt att vara tillbaka i Halmstad nu iaf (trots alla rötägg till killar här) så det blev en utekväll med Emma, Lina och Klara. Blev en hel del alkohol så på vägen hem var det inte många indianer kvar i min kanot. Den gungade ,rätt ut sagt, utav bara helvete!
Ikväll ska man till kåren och se fotbollen så det blir nog ännu färre indianer i min kanot ikväll!
Dagens bild
Hejsvejs!
Det går några dagar och man är på en ny fest, träffar nya människor. Då träffar man folk på denna festen som känner one-night-standet man hade dagarna innan. Trevligt tänker man, då kanske man kan säga hej och få det lite gött en natt till men icke! Nu kommer käpparna i hjulet, indianerna i kanoten börjar fiska på för djupt vatten, man trampar i klaveret. Det visar sig att killen har en flickvän. Inte ett ord om detta innan, inte ens en aning. Kvinnlig intuition, my ass! Man känner sig otroligt elak mot flickvännen och en viss skuldkänsla sätter in. Man är ju inte precis stolt över sig själv. Visst, man var ovetandes men ändå.
Detta händer rätt ofta i Halmstad verkar det som. både jag själv och kompisar har råkat ut för detta. Varför är Halmstads-killar så jävla otrogna mot sina flickvänner? Jag har hört av anonyma källor att halmstad är en otroligt ytlig stad där trohet antagligen inte står högst upp på "jag-är-stolt-över"-listan. Men man ska väl itne vara för hård mot sig dem eller sig själv. Sex är sex och därmed basta. Samtidigt är otrohet också sex så det går la hand i hand. (Fatta inte min egen koppling där...)
Skönt att vara tillbaka i Halmstad nu iaf (trots alla rötägg till killar här) så det blev en utekväll med Emma, Lina och Klara. Blev en hel del alkohol så på vägen hem var det inte många indianer kvar i min kanot. Den gungade ,rätt ut sagt, utav bara helvete!
Ikväll ska man till kåren och se fotbollen så det blir nog ännu färre indianer i min kanot ikväll!
Dagens bild
Hejsvejs!
Kommentarer
Trackback
