Romantik, patetiskt eller romantiskt?
Låg igår natt vid 03.15 och hade en liten diskussion med mig själv. Den ena parten av mig vill någon gång bli räddad av min blivande man och känna kärlek vid första ögonkastet. Inga tvivel, frågor eller osäkerhet. Bara ren kärlek när den är som bäst. Man är rädd och helt hjälplös men sedan kommer riddaren och räddar en i sista stund.
Den andra delen av diskussionen gick ut på att det bara är en bild som media, samhälle och gamla myter byggt upp för att man ska känna en liten gnutta hopp i letandet efter den "stora och eviga" kärleken. Allt snack om att mannen ska bjuda sin kvinna på restarang, behandla henne som en prinsessa, ge henne allt hon behöver och försumma sig själv och offra sitt liv för henne känns lite gammaldags.
Jag är ju inte den som är den att säga att man inte blir överlycklig av att höra dessa saker och få den bekräftelsen, vilken tjej/kvinna gör inte det. Däremot är jag den som säger att romantik är aningen överskattat. Skulle en kille vilja bjuda mig på jättedyr restaurang, tända ljus, hålla händerna och höra gnisslandet från en fiolspelande, hårig italienare hade iaf jag blivit aningen skeptisk och rädd. Inget ont mot italienare. Har inga problem med deras överdrivna hårväxt heller, antagligen bara en trasig DNA-stege eller nåt. Anyway, Skeptisismen kommer då man blir generad över hur mycket han försöker men ändå sitter man där och tycker det är jättejobbigt då man får handsvett av att hålla handen heeela tiden över de tända ljusen, ont i öronen av den håriga italienarens fiolgnissel och troligtvis får du vänta på maten så länge att du hinner dricka 3 bloody Mary och äta 22 paket grissini-pinnar innan huvudrätten kommer in.
Sjävklart är det en jättefin gest av honom att lägga ner energi och tanke bakom sin uppvaktning men här kommer själva grejen, hur mycket han han egentligen tänkt själv? Denna bild av romantik de flesta känner igen är en inprentad bild av hur det SKA vara. Tjejer vill ofta bli wined and dined och många på just detta sättet också. Är det då romantiskt eller patetiskt?
Romantiskt för mig är en gest som är spontan, väl uttänkt och personlig. T.o.m ett blandband kan vara mer romantiskt än mycket annat. Nä, vi lever inte längre på lady-och-lufsen-eran utan på 2000-talet där kvinnor och män blir alltmer lika på både sättet och materialistiskt.
Romantik och överskattat och patetiskt i många avseenden.
Tack för mig!
Dagens bild (Om du ser romantiken i denna bild så skriv en kommentar)
Hejsvejs!
