Emerica

Blev plötsligt helt överförälskad i Kyle XY. Underbart bra serie! Den laddas ner just nu. För övrigt har jag kommit rätt långt på One tree Hill-avsnitten nu. Sjukt bra serie åxå. Annars e helgen väldigt efterlängtad. Kommer bli jättewskönt att va ensam hemma och definitivt vara ledig i 4 dagar.

Jag önskar att jag var barn igen. Alla minnen när jag går förbi Rävekärrskolan t.ex doften av nåt visst träd som alltid doftar jättemycket på våren. Tänker alltid på Rävekärr när jag känner den doften. Och allt var så problemfritt. De största problemen man hade var att man var tvungen att ha en ful tröja på sig elelr att man inte fick vara ute och leka pang pang efter kl. 7. Man kunde ha så mycket roligt med så lite. Ju äldre man blir desto mer "bortskämd" blir man. Det krävs så mycket mer nu för att man ska tycka att d e roligt. Nästan allt man tycker är roligt kostar pengar nu för tiden, ju äldre man blir. Fan va trist man måste ha det när man e 60 då...

Men jag har iofs rätt skoj nu som 20-åring. Man har gjort mycket skoj i sitt liv och sin ungdom. Man hade en jättebra uppväxt som liten med båda föräldrarna under samma tak, bra ekonomiskt ställt, hade kompisar från dagis till stundenten. Jag kommer ihåg alla. Kommer ihåg på dagis när Kerstin Karlsson och jag fick slippa att sova middag, när jag var kär i Magnus i ettan. Han åt även upp mina pennor och sudd. När jag och Lois blev kompisar och umgicks konstant (och bråka konstant åxå), när jag spelade basket med Jessica i femman och vi förlorade varenda match i ett år! Hur kass är man inte då??

Sen var högstadiet en blast! Bästa tiden i livet. Alla kompisar, fester, hemligheter och en hur underbar klass som helst. Och alla killar jag var kär i under sjuan - nian, Jocke, Markus, Fidde, Jesper, Staten. Ja, d va en hel del däremellan åxå^^ Håller åtminstone kontakten med några av dom. Och vännerna, de bästa Elin, Åsa, Lois, Anna och Karro. När vi kollektivt skolkade från Carinas SO-lektion, hela klassen. Goooosh! Hon var argare än Jesus...

På helgerna när man umgicks med halva klassen typ. Elin, anna, Åsa, Karro, Lois, Fidde, Markus, Jesper, Christian, Toll och massa fler. Det var hela ens liv, fredagarna på roddklubben och vid stensjön. Ajja d va en underbar tid, hela skoltiden. Gymnasiet var la the downside. Ingen höjdare men fick sjuyssta polare där med:)

Så alla mina vänner, gamla som nya: tack för att ni gjort mitt liv så underbart! Jag glömmer er inte(som ni märker)

Och för att skriva om en annan mycket underbar sak så är det Robban. Han har gjort mitt liv så bra de sista sex månaderna. Jag är så säker på vad jag känner, hur han känner och jag känner verkligen att jag vill leva länge länge med den killen. Jag kommer alltid älska dig! (Hoppas jag inte skrämmer bort dig nu baby, men jag är så säker på dig så jag vill gifta mig med dig någon dag i framtiden).



Jaja, nu ska jag snart sussa.
Hejsvejs!